Tahap Kemahiran Pemikiran Kelestarian dalam kalangan Pelajar Institut Pengajian Tinggi Awam

  • Atifah Damia Mohd Talha Universiti Kebangsaan MalaysiaFakulti Pendidikan, Universiti Kebangsaan Malaysia (UKM), 43600 Bangi, Selangor, Malaysia.
  • Kamisah Osman Fakulti Pendidikan, Universiti Kebangsaan Malaysia (UKM), 43600 Bangi, Selangor, Malaysia.
Keywords: Pemikiran kelestarian, Pendidikan untuk pembangunan lestari, Pelajar institusi pengajian tinggi awam, Jantina

Abstract

individu untuk mempertimbangkan kesan jangka panjang tindakan manusia terhadap alam sekitar, ekonomi, dan masyarakat. Pendekatan ini menekankan keperluan untuk membuat keputusan yang seimbang dan bertanggungjawab, dengan mengambil kira kelestarian sumber alam, keadilan sosial, dan kestabilan ekonomi, demi memastikan kesejahteraan generasi masa kini dan masa depan. Kajian ini dijalankan untuk mengenal pasti tahap kemahiran pemikiran kelestarian dalam kalangan pelajar institut pengajian tinggi awam. Kajian ini menggunakan kaedah kajian tinjauan dan instrumen yang digunakan adalah borang soal selidik. Responden kajian ini terdiri daripada 363 orang pelajar dari bidang sains dan sains sosial. Kajian ini menggunakan perisian Statistical Package Social Science (SPSS) versi 27 untuk menganalisis data kajian secara deskriptif dan inferensi iaitu ujian MANOVA. Dapatan kajian menunjukkan bahawa pelajar institut pengajian tinggi awam mempunyai tahap kemahiran pemikiran kelestarian yang tinggi. Manakala, ujian MANOVA menunjukkan bahawa tidak terdapat perbezaan jantina yang signifikan untuk tahap kemahiran pemikiran kelestarian dalam kalangan pelajar institut pengajian tinggi awam. Implikasi dalam kajian ini mencadangkan agar pengintegrasian pemikiran kelestarian dalam pendidikan tinggi dapat diteruskan agar generasi masa hadapan berupaya menyelesaikan masalah yang kompleks secara lestari.

Downloads

Download data is not yet available.

References

Al-Naqbi, A. K., & Alshannag, Q. (2018). The Status of Education For Sustainable Development And Sustainability Knowledge, Attitudes, And Behaviors of UAE University Students. International Journal of Sustainability in Higher Education, 19(3), 566-588. https://doi.org/10.1108/IJSHE-06-2017-0091

Alonso-Martín, P., Cruz-Díaz, R., Granado-Alcón, C., Lago-Urbano, R., & Martínez-García, C. (2021). Variability of Higher Education Students’ Learning Styles Depending on Gender, Course, Degree and Institutional Context. Sustainability, 13, 1659. https://doi.org/10.3390/su13041659

Anthony Jnr, B. (2021). Green campus paradigms for sustainability attainment in higher education institutions–a comparative study. Journal of Science and Technology Policy Management, 12(1), 117-148.

Balakrishnan, B., Tochinai, F., & Kanemitsu, H. (2020). Perceptions and attitudes towards sustainable development among Malaysian undergraduates. International Journal of Higher Education, 9(1), 44-51.

Ben-Eli, M. U. (2018). Sustainability: definition and five core principles, a systems perspective. Sustainability Science, 13(5), 1337-1343.

Bond, T. G., & Fox, C. M. (2007). Applying the Rasch model: Fundamental measurement in the human sciences (2nd ed.). Lawrence Erlbaum Associates.

Botella, C., Rueda, S., López-Iñesta, E., & Marzal, P. (2019). Gender diversity in STEM disciplines: A multiple factor problem. Entropy, 21, 30.

Browne, G. R., Bender, H., Bradley, J., & Pang, A. (2020). Evaluation of a tertiary sustainability experiential learning program. International Journal of Sustainability in Higher Education, 21(4), 699-715.

Brundtland Commission. (1987). Our Common Future: Report of the World Commission on Environment and Development. Oxford University Press.

Burkhart, S., Verdonck, M., Ashford, T., & Maher, J. (2021). Sustainability in nutrition: potential guiding statements for education and practice. Journal of Nutrition Education and Behavior, 53(8), 663-676.

Caratozzolo, P., Rosas-Melendez, S., & Ortiz-Alvarado, C. (2021, April). Active learning approaches for sustainable energy engineering education. In 2021 IEEE Green Technologies Conference (GreenTech) (pp. 251-258). IEEE.

Cooper, D. R., & Schindler, P. S. (2011). Business Research Methods (11th Ed. Ed.). New York: McGraw-Hill/Irwin.

Creswell, J. W., & Guetterman, T. C. (2019). Educational research: Planning, conducting, and evaluating quantitative and qualitative research (6th ed.). Pearson Education, Inc.

Creswell, J. W. (2014). A concise introduction to mixed methods research. SAGE publications.

Del Baldo, M., & Baldarelli, M. G. (2017). Educating for sustainability: perspectives and critical notes on accounting scholars’ role in higher education. Scientific Annals of Economics and Business, 64(4), 411-422.

Fraenkel, J. R., Wallen, N. E., & Hyun, H. H. (2012). How to design and evaluate research in education (Vol. 7). McGraw-hill.

Goldstein, H. A., Maier, G., & Luger, M. (1995). The university as an instrument for economic and business development: US and European comparisons. In Emerging patterns of social demand and university reform: Through a glass darkly (pp. 105-133).

Haegele, J. A., & Hodge, S. R. (2015). Quantitative methodology: A guide for emerging physical education and adapted physical education researchers. The Physical Educator, 72(5).

Hair, J. F. J., Black, W. C., Babin, B. J., Anderson, R. E., & Tatham, R. L. (2006). Multivariate Data Analysis (6th ed.). New Jersey: Pearson Prentice Hall.

Hassan, A. (2022). Pembinaan Instrumen Kemahiran Pemikiran Kelestarian Dalam Pendidikan Sains. Tesis Sarjana. Fakulti Pendidikan, Universiti Kebangsaan Malaysia.

Hassan, A. B., & Osman, K. (2022). Rasch Analysis for Thinking Levels of Sustainability Thinking Skills Instrument Among Secondary School Students. Malaysian Journal of Social Sciences and Humanities (MJSSH), 7(3), e001387-e001387.

Henderson, T. S., Michel, J. O., Bryan, A., Canosa, E., Gamalski, C., Jones, K., & Moghtader, J. (2022). An Exploration of the Relationship between Sustainability-Related Involvement and Learning in Higher Education. Sustainability, 14, 5506. https://doi.org/10.3390/su14095506

Hurst, G. A., Slootweg, J. C., Balu, A. M., Climent-Bellido, M. S., Gomera, A., Gomez, P., ... & Ibanez, J. G. (2019). International perspectives on Green and sustainable chemistry education via systems thinking. Journal of Chemical Education, 96(12), 2794-2804.

Jonassen, D. H. (2000). Toward a design theory of problem solving. Educational Technology Research and Development, 48(4), 63-85.

Kementerian Pendidikan Tinggi (KPT). (2022). Statistik Pendidikan Tinggi 2022. Kementerian Pendidikan Tinggi. https://mohe.gov.my/muat-turun/statistik/2022-3/1178-statistik-pendidikan-tinggi-2022-04-bab-2-makro-universiti-awam/file

Kioupi, V., & Voulvoulis, N. (2020). Sustainable development goals (SDGs): Assessing the contribution of higher education programmes. Sustainability, 12(17), 6701.

Krejcie, R. V., & Morgan, D. W. (1970). Determining sample size for research activities. Educational and Psychological Measurement, 30(3), 607-610.

Lim, K., Eom, S., Kim, D., & Oh, M. (2020). Understanding Gender Differences in Students’ Perceptions of Competency Certification for Enhancing Sustainability in Higher Education. Sustainability, 12(19), 8233.

Lozano, R. (2006). Incorporation and institutionalization of SD into universities: Breaking through barriers to change. Journal of Cleaner Production, 14, 787-796.

Mohd Majid, K. (2005). Kaedah pengkajian pendidikan (Edisi Ke-7). Educational Assessment Methods (7th Edition).]. Kuala Lumpur, Malaysia: Dewan Bahasa dan Pustaka.

Mukhtar, N., & Saud, M. S. B. (2019). Sustainability thinking in the paradigm of electrical/electronic engineering: Concept and relevance. International Journal of Engineering Advanced Technology, 8, 1029-1038.

Nunnally, J. C. (1978). Psychometric Theory (2nd ed.). McGraw-Hill.

OECD. (2018). Education at a Glance 2018: OECD Indicators. OECD Publishing.

Onose, D., Badea, G., Badea, A. C., Didulescu, C., Savu, A., & Clinci, T. (2016). Integrating Sustainability Thinking And Environmental Issues In Engineering Master Curriculum. Environmental Engineering & Management Journal (EEMJ), 15(6).

Raza, H., Ali, A., Rafiq, N., Xing, L., Asif, T., & Jing, C. (2023). Comparison of higher education in Pakistan and China: A sustainable development in student’s perspective. Sustainability, 15(5), 4327.

Reza, M. I. H. (2016). Sustainability in higher education: perspectives of Malaysian higher education system. SAGE Open, 6(3), 1-9. https://doi.org/10.1177/2158244016665890

Robles, M. M. (2012). Executive perceptions of the top 10 soft skills needed in today’s workplace. Business Communication Quarterly, 75(4), 453-465.

Stephens, J. C., & Graham, A. C. (2010). Toward an empirical research agenda for sustainability in higher education: exploring the transition management framework. Journal of Cleaner Production, 18(7), 611-618.

Syed Azhar, S. N. F., Mohammed Akib, N. A., Sibly, S., & Mohd, S. (2022). Students’ Attitude and Perception towards Sustainability: The Case of Universiti Sains Malaysia. Sustainability, 14(7), 3925.

Trencher, G., Yarime, M., McCormick, K. B., Doll, C. N., & Kraines, S. B. (2014). Beyond the third mission: Exploring the emerging university function of co-creation for sustainability. Science and Public Policy, 41(2), 151-179.

UNESCO. (2017). Moving Forward the 2030 Agenda for Sustainable Development. UNESCO.

UNESCO. (2018). Issues And Trends In Education For Sustainable Development. Intercap.

United Nations General Assembly. (2015). Transforming our world: the 2030 agenda for sustainable development. Retrieved from https://sustainabledevelopment.un.org/content/documents/7891TransformingOurWorld.pdf

Vukelić, N. (2022). Student Teachers’ Readiness to Implement Education for Sustainable Development. Education Sciences, 12(8), 505.

Wals, A. E., Brody, M., Dillon, J., & Stevenson, R. B. (2014). Convergence between science and environmental education. Science, 344(6184), 583-584.

Zain, N. A. M., & Aiyub, K. (2021). Matlamat Pendidikan untuk Pembangunan Lestari (ESD) daripada perspektif guru Geografi KSSM. Malaysian Journal of Social Sciences and Humanities (MJSSH), 6(10), 54-64.

Published
2024-02-27
How to Cite
Mohd Talha, A. D. and Osman, K. (2024) “Tahap Kemahiran Pemikiran Kelestarian dalam kalangan Pelajar Institut Pengajian Tinggi Awam”, Malaysian Journal of Social Sciences and Humanities (MJSSH), 9(2), p. e002694. doi: 10.47405/mjssh.v9i2.2694.
Section
Articles